RECENSION SLAVESTATE

saxat från http://www.slavestate.se/

4/5

”De spelar grammofon, det är ett av svenska folkets käraste sysselsättningar. Och det är egentligen ganska enormt vad det säljs mycket grammofonskivor, och framför allt sådana här LP-skivor som man kan spela lite längre”. En obskyr sampling som hämtad från en radiodokumentär anno cirka nittonhundrasjuttiofem avbryts av det avgrundsvrål och de galet smattrande trummor som inleder den blott minuten långa ”Crustendomens heliga land”. Och det är väl någonstans efter den minuter jag är fast.

Kvartetten från Malmö manglar sig, med undantag för ett par avstickare till klassisk 4/4-takt, igenom ”Dårarnas paradis” med en frenesi och en galenskap jag sällan spolat öronen med. Men så är ju också Ursut ett band med rötter i band som bland andra Satanic Surfers, Avfart 33, Intensity och Project Hopeless. Rodrigo, Simon, Mattias och Oskar (som inte någonstans, ens på det där så kallade Internet, avslöjar vem som sköter vilken uppgift i bandet) har spelar tillsammans i ett par år, men ståtar först nu offentligt med fullängdaren och dess fjorton renodlade hits.

Bakom titlar som ”Så jävla dum i huvudet” och ”Den du ligger med får bädda” döljer sig, precis som hos genrekollegorna Anatomi –71, en betydligt större portion allvar, ilska och samhällsengagemang än väntat, och satt mot en fond av den ursinniga hardcorepunk kvartetten spyr, svettas och skriker ur sig finns det ingenting som får mig att varken vilja eller kunna värja mig. Jag ligger i fosterställning och gör mitt bästa för att skydda huvudet medan dängor som ”Exklusivt utanförskap” och ”Akademikerpunk” formligen misshandlar mig, och det är inte förrän sistnämnda och avslutande spåret nått sitt slut som jag inser att jag glömt bort att andas. Tycker ni att det låter jobbigt? Det var det inte. Alls. Jag lyssnar igen.